torsdag 10 april 2014

Pojkar är mer tekniska än flickor. Eller?

(Emmas svenska sak som man ska välja i hennes blogg)


Påstående

-Pojkar är mer tekniska än flickor.

Jag tycker att det är lite olika med det påståendet, för det finns tjejer som är mer tekniska än pojkar, men det är nog mer i antal med killar. Många tjejer har en mobil, det är en väldigt teknisk sak. Men det är kanske inte lika mycket killar som bryr sig om att ha en mobil. Killar har väldigt mycket som tillhör att spela på dator eller något annat sånt. Men man måste också kunna veta vad man håller på med, möjligrn veta hur den funkar. det är fler killar som är mer tekniska när det handlar om att veta hur något funkar, men det behöver inte betyda att tjejer inte är lika tekniska, det finns tjejer som kan lika mycket som killar, men jag skulle gissa att det är färre av dem. 

Några argument

På Youtube till exempel är det väldigt många killar som håller på gamingvideos. Men det finns också tjejer men det är inte alls lika många.

Många tjejer vet väldigt mycket om mobiler och har ofta mobiler och håller på med dem mycket, men det är inte lika många killar som håller på med mobiler.

Det finns många killar som kan tekniska prylar men det finns också tjejer som kan lika mycket om inte mer än många killar.

Kort sammanfattning

Det är nog fler killar i antal som kan tekniska saker bra men det finns också tjejer som också kan. Killar och tjejer har lika många tekniska prylar. Jag säger att det är fler killar i antal som är bättre på teknik, men tjejer är inte dåliga på tekniska saker dem är bara färre.


fredag 7 mars 2014

Skrivregler

Styckeindelning

Indrag används när man vill skilja bland händelser som händer, när man hoppar från en plast till en annan eller att det kanske börjar vid en annan tid.

Blankrad är när man vill skriva något på en dator, är man skriver en fakta text T.ex. Det blir lättare om man läser på dator om man har en rad som det inte står någonting på, istället för att att börja på en ny rad i mitten av en rad som med ett indrag.

Skiljetecken


Skiljetecken gör texten lättare att läsa. Det finns många olika som har alla olika syften. 

Punkt är för att visa en mening är slut. Punkt är ett av de vanligaste skiljetecken. det gör det lättare att förstå en text. Annars kan man sätta ihop fel ord i en menig, som kan göra att man tolkar det fel.

Frågetecken används när man vill visa att någonting var en fråga. Den vanligaste frågan i skolan är nog: När slutar vi? Det ger också en bättre inlevelse när man skriver med frågetecken.

Utropstecken används när man vill visa något av en häftig reaktion. I fall någon skulle skrika något eller någon kommer på något och säger det högt och snabbt. Det är bra för det ger en bättre inlevelse i det man skriver. Den som läser har lite lättare att förstå vad som händer. Det används också när någon säger: Hej! eller Hallå! o.s.v.

kommatecken används dels för att göra en lång mening lättare att läsa och förstå, man kan också ta en liten paus. Det används när man ska räkna upp saker, T.ex 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8. Dem två sista ska skrivas med och emellan istället för ett komma tecken (nu var det inte det för jag tror man inte säga och på siffror). Man kan använda kommatecken i repliker.
-Vad ska vi göra? sa någon.
-Jag vet inte, sa någon annan. Men det finns då undantag, det är när man använder utropstecken eller frågetecken.

Kolon kan används när man skriver vem eller vad som sa det innan Det/den sa det T.ex han sade: Jag ska inte äta glass. Det kan också användas i förkortningar som i S:t, (som står för sankt.) men också när man skriver om pengar eller skala; 12:50 kr eller skala 12:1.


Semikolon kan används när man till exempel Skriver en lista och man hoppar från ett område av saker till ett annat. Jacka, Kofta, T-shirt, Jeans, skor; stol, bord; trä virke o.s.v. Men man kan använda det till om man gör en mening med  två informationer som: Jag springer runt på hustak; som tur är vet ingen om det.

Citattecken används när man säger eller skriver någon redan har skrivit eller sagt. T.ex i texten stod det: "Det här är en meninglös mening". Eller om man vill markera något ironiskt som. Den här meningen är "jätte" användig.

Tankstreck kan används för att markera repliker eller vad någon tänker.
-Här är en meninglös replik.

Stor och liten bokstav


Stor bokstav används Jämt efter punkt men också vid  dem här tillfällena: Personnamn, Geografiskt namn, namn på företag, tittlar på böcker, tidningar och filmer. Småbokstäver används i dem här tillfällen: Månader, årstider, veckor och högtider, Invånare i städer och länder, Djurarter och växtarter.

Anföring


Indirekt anföring är när man inte skriver en dialog i repliker utan man berättar istället. Jag sa en meninglös mening. Direkt anföring är när man skriver i repliker
-en meninglös menig, sa jag. 

torsdag 27 februari 2014

Utan skrivregler

12 A) Man var tvungen att komma ihåg hela tiden att man inte skulle göra punkt. Det var ändå inte jätte stor skillnad men som sagt så var det lite skillnad. Jag tror det var så för att man har vänt sig att skriva med stor bokstav och med punkt. Man kanske inte delar in allt i stycken eftersom man inte använder det så mycket. Man skriver inte så ofta långa texter.

B) Det var svårare och man fick stanna upp lite då och då. ibland fick man också läsa om lite saker. Jag tror det var svårare för att punkter och allt annat gör att man lättare ska kunna läsa vad någon annan har skrivit.

fredag 6 december 2013

Inlärningsstil

Kinestetisk Inlärningsstil

kinestetisk lärstil tycker man om att prova själv och gärna hålla på med något. man kanske också tycker om experiment, studiebesök eller intervjuer. röra sig när man läser något. alltså vill en kinetetisk person röra sig mycket. man lär sig lättare av kroppspråk. Man gillar när det hände saker och gillar kanske action böcker. motivation och relationer. Man har svårt att sitta still och rör mycket på sig. 



torsdag 14 november 2013

Sagor

Legender

legender är religiösa eller historiska händelser. Personen som det handla om kunde dö för sin religion. Det kan också handla om historia med övernaturliga saker och påhittade handlingar.

Hjältesagor

Hjältesagor hade ofta med verkligheten att göra med men med övernaturliga saker. Dem kunde vara lite mystiska.

Myter

Om man ville berätta något som man inte förstog som tex varför det åskade.

Fabler

Fabler är kloka berättelser för att varna folk om något. Fabler brukar också ha en sensmoral i sig.

Folksagor

Folksagor var underhållning kunde både skrämmas och undervisa. Folksagorna var muntliga tills dem skrevs ner på 1800 talet. man vet inte vem som kom på berättelserna.

Folksägner

ofta en kort berättelse som också försöker vara trovärdig

Vandringssägner

handlar om allvarliga brott och konstiga sjukdomar. man säger att den är sann fast ingen har kunnat bekräfta det

Källa: direkt svenska grundbok


Vem var starkast

Vinden och solen bråkade om vem som var starkast men kunde inte enas. Då sa vinden ser du mannen där ner den som först får av honom jackan är starkast. Du börjar sa solen. vinden blåste på mannen så han nästan tappade jackan men han höll ett hårt grepp om den. Sen var det solens tur. Han sken upp och gjorde allt varmare så att mannen svettades och tog av sig jackan.

det var ett litet bråk mellan gott och ont. Solen var smart och vinden var inte lika smart. Ingen bestämmd tip eller plats. Det nämns inga namn på mannen.